Whatup whatup, nu ar vi i Shanghai, Kinas storsta (?) stad, med 20 miljoner invanare, crazy.. Den 18e februari tog Erik och jag nattbussen fran Lijiang tillbaka till provinshuvudstaden Kunming. Bussen avgick kl 20:30, och till var gladje hade vi lyckats fixa en sovbuss, dvs. en buss med sangar! Vi kom ombord pa bussen som var designad Chinese-style, dvs. sa manga sangar som mojligt. Baddarna var i axelbredd och alldeles for korta, sa det blev en ride from hell.. Efter atta timmars resande kom vi fram runt 04:30 till Kunming, och nar vi upptackte att vart tidigare vandrarhem pastod att de inte hade nagra rum kl fem pa morgonen tog vi in pa ett hotell utan varmvatten, sov dar i fem timmar, och kunde sedan fa ett rum pa vandrarhemmet... Utan mycket somn i kroppen fick jag feberkanslor och lag i sangen hela dagen och schlappade. Sa kom den 20e, Erik och jag var uppe med tuppen, frossade i dumplings till frukost (10 dumplings for 1,5 yuan, galet.. Fick i mig 25 stycken), och hoppade pa taget fran Kunming till Tunxi, vilket innebar 41 timmar tag och massa bok, alskar det). Ni marker hur jag bara rabblar upp allt i kronologisk ordning, det blir mer intressant med bilder, men tyvarr har jag svart att lagga upp de, sa ni far se dem nar tiden ar mogen.. Iallafall, kom fram till Tunxi strax efter fyra pa morgonen den 22a, tog bussen till foten av berget "Huangshan", Kinas "nationalberg", konstaterade att det var riktigt kallt, sa det blev kaffe och en bastant frukost. Morgonen bjod pa molnig himmel, men runt 11, da vi borjade bestiga berget via "eastern steps" kom solen fram och vi fick i princip bla himmel! Det var sa varmt att vi kunde kampa oss upp de 7,5 km i t-shirt (borjade ga i langkalsonger, dubbla strumpor, t-shirt, tva tjocktrojor och en vindjacka. Glomde foraldrarnas paminnelse att man ska borja vandra kall...). Tog oss upp pa rekordtid och avnjot eftermiddag och kvall med solnedgang och Skype pa toppen.. Sov over daruppe, och gick upp runt sex pa morgonen for att fa se soluppgangen. Bilderna som togs ar de basta jag tagit, det ar bara att knappa in "soluppgangsfunktionen" pa kameran sa skoter den sig sjalv i princip. Erik kom ur sang runt elva (!) och vi tog oss ned for berget via "western steps", dvs 15 km nedforstrappa. Berget var valdigt vackert saklart, men man saknade den dar oturistiska kansla som tiger leaping gorge hade. Pa Huangshan var alla vandringslederna uthuggna ur sten, vilket gjorde det valdigt "plastigt", medan den tidigare vandringen innebar stock och sten. Erik och jag diskuterar hela tiden mat, sa middagen efter tva dagars vandring var minst sagt uppblast. Det blev dumplings med kott och gronsaker, flera koppar kaffe och massa "fried noodles", gott var bara fornamnet... Igar, den 23e, tog vi morgonbussen till Hangzhuo, spenderade nagra timmar dar med ett gammalt kinesiskt par som korde over alla andra unga kineser nar det galler engelska. De visade bla. huset dar Tchang Kai-chek bott tidigare. Helt oturistiskt, overhuvudtaget inte uppmarksammat forutom en skylt framfor huset, och valdigt slitet. Vad kan det bero pa!?
Pa kvallen drog vi vidare till Shanghai och vandrarhemmet. Vid incheckning stod en kinesisk ung kvinna och en aldre man bakom disken och sade pa kinesiska att vi sag valdigt kaxiga ut, sa Erik borjade da sjalv snacka kinesiska med receptionisten. Forhoppningsvis skamdes de. Som fan. Nu ska jag kolla laget pa rummet. Tja!
Thursday, February 25, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)

No comments:
Post a Comment